En bioapp publiken faktiskt öppnar

De flesta bioappar är en biljett i omslagspapper. Publiken laddar ner den en gång, köper en biljett och öppnar den aldrig igen förrän nästa gång de redan bestämt sig för att gå på bio. Då har appen ingen effekt på försäljningen — den har bara flyttat ett köp som ändå skulle ske.

Det som gör en app värd att bygga är vad som händer mellan besöken. Trailers som spelas upp automatiskt i flödet, stories, bevakningslistor, betyg, personliga föreställningar och push som träffar därför att den vet vad du tittat på.

Det är därför apparna på plattformen ger omkring fyra gånger så mycket publikengagemang som branschreferensen för vanliga biljettsajter och appar.

En skräddarsydd native app för både iOS och Android är ett mångmiljonprojekt innan den ens lanserats. Det är den enkla delen. Den dyra delen är att äga den efteråt: två operativsystem som ändrar något varje höst, riktlinjer i appbutikerna som flyttar sig, säkerhetsuppdateringar och en integration mot kassasystemet som måste underhållas varje gång den andra leverantören släpper något.

En plattformsapp kostar en bråkdel eftersom utvecklingen delas av alla biografer som kör den. Bytet är hur särpräglad appen kan vara, och för de flesta biografer är det ett byte värt att göra.

Appen är inte ett separat projekt. Den delar innehåll, kassa och kundkonton med hemsidan, så en film som läggs in i CMS:et syns på båda ställena samtidigt och en kund som loggar in i appen har samma bevakningslista som på webben.

Många biografer börjar med hemsidan och lägger till appen senare. Integrationen mot kassasystemet görs en gång, och appen ärver allt innehåll ni redan byggt. Vill ni se hur det ser ut för er kan ni bygga en prototyp av er egen biograf på Filmgrail (verktyget är på engelska).